Samebyarna inom Laponia ca 1550-2014

De samebyar som har delar av sina marker och/eller har vissa rättigheter inom världsarvet Laponia är fjällsamebyarna Báste/Mellanbyn, Unna Tjerusj/Sörkaitum, Sirges/Sirkas, / Jåhkågassga tiellde/Jåkkåkasska, Tuorpon och Luokta Mavas samt skogssamebyarna. Gällivare, Sierri och Udtja. Här ges en kortfattad resumé över dessa samebyars utveckling från 1500-talet och framtill våra dagar.

I den svenska administrationen användes benämningen lappar och lappby fram till 1960-talet då man övergick till benämningen samer och sameby. I äldre dokument skrev man inte lappby utan endast by t ex Lochte by. När jag utgått från dessa källor har jag använt samma benämningar och stavningar som i dokumenten. I texten använder jag ordet lappby när jag utgår från utredningar där den benämningen använts.

Under 1500-talet omfattades nuvarande Gällivare kommun av Sirctes och Sjochsjochs byar och nuvarande Jokkmokks kommun av Sirctes Luochte by, Torpen Jaur by, Sjochsjochs by och Jochmochs By. Efter uppförandet av Nabreluokta kapell som låg på den norra sidan av Stora Lule älv så bröts Kaitumbyn ut ur Sirkas och blev en egen sameby – Kauten Jaur by i Lule lappmark 1647. I Pite Lappmark fanns Lochte by, Arwitsjaur by, Simisjaur och Laisby. 1606 överfördes den sistnämnda till Ume Lappmark. 1695 tillkom Arieplougs by, Norr Wäster by och Söder Wäster by varav de två sistnämnda brutits ut ur Simis by och kom senare att kallas även för Mavasvuomma och Njarg.

1887 delades Kaitumbyn upp i Norrbyn, Mellanbyn och Sörbyn. Norrbyn kom senare att kallas Norrkaitum och Sörbyn för Sörkaitum. I Jokkmokks socken förblev byarna som de var 1695. Stavningen av Sjocksjock ändrades någon gång under 1800-talet till Sjokksjokk. Pite Lappmark indelades enligt samma beslut i byarna Luokta, Mavasvuoma (Norrvästerbyn), Njarg (Sörvästerbyn) och Semisjaur
Efter ett beslut av Länsstyrelsen 1903 gick Jokkmokks skogslappby upp i Tuorpon och Sjokksjokks skogslappby i Sirkas. 1927 beslutade länsstyrelsen att återföra skogsrenskötseln i Jokkmokk under en särskild administration och Jokkmokks skogslappby som omfattade all skogsrenskötsel i Jokkmokks kommun bildades.

Sedan 1903 när Sjokksjokksbyn avvecklades var skogssamerna i Gällivare sammanslutna i en s k renägarförening. I samband med 1919 års lappkommittés undersökningar diskuterades huruvida skogsrenskötseln i Gällivar borde organiseras enligt samma principer som fjällsamebyarna vilket innebar att föreningen skulle bli en sameby. 1928 fastställdes så Gällivare skogslappbys gränser och man fick en byordning.

1934 i samband med 1930 års lapputredning föreslog man att Jokkmokks skogslappby skulle delas upp i två samebyar – Udtja och Serri skogslappbyar. Motiveringen var att de båda gruppernas renskötsel p g a geografiska förhållanden bedrevs skilt från varandra. I samma utredning föreslogs inrättandet av Jåhkågasska lappby genom att man bröt ut södra delen av Sirkas och norra delen av Tuorpon. Man föreslog också att byarna Luokta och Mavasvuoma i Arjeplogs socken skulle slås samman till en by – Luoktamavas. 1945 verkställdes dessa föreslagna byindelningar.

Fr o m 2001 används de samiska namnen på fjällsamebyarna inom Jokkmokk och Gällivare kommuner. Norrkaitum heter idag Girjas, Mellanbyn Báste och Sörkaitum Unna Tjerusj. Och i Jokkmokks kommun heter byarna Sirges, Jåhkågasska tjiellde, Tuorpon, Udtja och Sierri. Av dessa ingår som nämnts i första stycket Báste, Unna Tjerusj, Sirges, Jåhkågasska tjiellde, Tuorpon, Udtja samt Serri samt i Arjeplogs kommun nordvästra hörnet av Luoktamavas.

Idag 2014 ser byindelning och gränserna mellan byarna i allt väsentligt ut som vid indelningen 1945.

Källor:
Sköld, Peter ”Samisk bosättning i Gällivare 1550-1750”
SOU 1922:10
SOU 1936:23
Landsarkivet i Härnösand: Lappfogden i Norrbottens östra distrikt. Inkommande skrivelser
Riksarkivet: 1934 års lapputredning YK 1768
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lappby 2014-06-26

Gertrude Kuhmunen, arkivarie på Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum

Kommentarsfunktionen är stängd.