Kåtatomter

härd

Foto: Gunilla Edbom, Ájtte

Kåtatomt kallas en lämning efter en härd där även spår av kåtan är synlig. Det kan vara en ring med stenar, en jordvall, en stenröjd yta runtomkring härden eller en härd med två parallella härdarmar som sträcker sig mot ingången till kåtan och/eller en tröskelsten som markerar ingången till kåtan eller en kombination av dessa. Den vanligaste storleken på kåtatomter är mellan 4-6 m och den vanligaste formen är oval men även runda förekommer.

En ring av stenar på någon meters avstånd kring härden visar att det på platsen har stått en tältkåta detsamma gäller för en härd med härdarmar. Stenarna har haft funktionen att hålla ner tältduken och härdarmarna markerar var ingången har varit.
Om det har varit en torvkåta på platsen men som nu är borta (den kan ha rivits eller rasat ihop och förmultnat) finns det istället en vall av torv eller ibland också fundament av sten och jord kring härden. Den gamla ingången till kåtan kan vara synlig i vallen. Det är också vanligt att det finns rester efter träkonstruktionen kvar då många av kåtatomterna inte är så gamla.

Valet av boplatser styrs främst av tillgången till vatten, bete för renarna, och ved. Bor man längre på ett ställe är till exempel kallkällor, goda fiskevatten också av betydelse för var valet av kåtaplats. Det är vanligt att man i närheten av kåtatomter också hittar förvaringsanläggningar, härdar, renvallar och källare.

Bilder

Källförteckning:

Edbom, G., Liedgren, L., Nilsson, H. 2001. Från Treriksröset till Räker. Norrbotten 2001. Norrbottens museum. Luleå.

Kommentarsfunktionen är stängd.