Nio samebyar är i varierad utsträckning verksamma inom Laponia. Fjällsamebyarna Luokta Mávas, Tuorpon, Jåhkågasska, Sirges, Unna tjerusj och Báste samt skogssamebyarna Udtjá, Sierri och Gällivare skogsameby.
Fjällsamebyarna, med undantag av Luokta-Mávas, har en betydande del av sina marker och verksamhet inom Laponia. Världsarvets sydvästra hörn, delar av Sulitälbmámassivet, ingår i Luokta Mávas renbetesland men nyttjas inte i så stor utsträckning för renskötsel på grund av terrängförhållandena. Gällivare skogssameby har delar av sitt renbetesland i Muddus/Muttos (Laponias östra del), medan skogssamebyarna Udtjá och Sierri endast har särskilda rättigheter i Laponia. Rättigheterna avser t.ex. skoteråkning och landningstillstånd i samband med fiske och renskötselarbete som normalt bedrivs utanför Laponia.
Organisatoriskt är samebyn att likna vid en ekonomisk samarbetsform med enskilda rennäringsutövare som bedriver renskötsel inom samebyns betesområde. Den är detaljerat reglerad genom rennäringslagen från 1971. Samebyn erbjuder emellertid också en social tillhörighet och utgör ett geografiskt område. Fjällsamebyarnas öst-västliga utsträckning kan uppgå från fem till tjugo mil från sommarland till vinterlandet, medan skogssamebyarna är något rundare till formen.
Fjällsamebyarna har sina åretruntmarker mellan riksgränsen mot Norge och odlingsgränsen. De inkluderar alltså en större del av Laponiaområdet. Alla samebyarna har vinterbetesmarker nedanför odlingsgränsen, men endast mindre delar av vinterbetesmarkerna berörs av världsarvsområdet. Rennäringen utnyttjar landskapet årstidscykliskt, vilket betyder att alla marker inte brukas samtidigt utan under olika delar av året.
Samebyarna varierar i storlek och Sirges är den största. I byarna fanns 2008 drygt 360 renskötselföretag som i större eller mindre utsträckning brukar mark och vatten i Laponia. Det sammanlagt högsta tillåtna renantalet år 2009 för de aktuella fjällsamebyarna är 54 000 renar och för skogssamebyarna 10 800. Renantalet varierar cykliskt om något-några decennier, framförallt beroende på klimat-, betes- och rovdjursförekomst.
Källa: Bakgrundstexter om nationalparkerna/suoddjimpárkajda Sarek, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke, Muddus/Muttos, Padjelanta/ Badjelánnda luonndoreserváhtajda/naturreservaten Sjávnja/Sjaunja, Stubbá/Stubba samt Laponiaförvaltningen.. Remissversion 2010-10-08
Laponiaprocessen.
Länkar:
Rennäringens markanvändning. Kartorna ger en första inblick i enskilda samebyars markanvändning – Sametinget
Rennäring – SSR
Karta samebyar i Sverige – samer.se
Samebyar i Norrbotten – karta. Norrbottens länsstyrelse (pdf)