– Låvdakjávrásj
I gott väder är Låvdakjávrásj en ljuvlig plats. Lyfter man blicken kan man tycka att detta är den orörda vildmarken. Sarekfjällens toppar och den djupa Guohpervágge bildar djärv profil mot öster. Mot väster ser man in i Padjelantas vänligt böljande landskap. Några fiskmåsar klagar nere vid Låvdakjávrásj och lappsparven flöjtar på heden. Vid bäcken blommar gullbräckan i stora lysande sjok. Tre vajor med kalvar betar i sluttningen.
Men marken där jag går bär spår av årtusenden av mänsklig närvaro. Härdar, stalotomter och bengömmor minner om vildrenjakt och renskötsel. Och på en udde i sjön syns dagens renskötarkojor
Låvdak är ett fjäll i västra delen av Sareks nationalpark.
Sydväst om fjället mynnar dalgången Guohpervágge med Låvdakjåhkå i sjön Låvdakjávrásj. Dalsänkan kring sjön bildar övergång mellan Sarekområdes höga fjäll och Padjelantas med dess låglänta landskap.
Området är viktigt för renskötseln i Sirkas sameby. Vid sjön ligger moderna renvaktarkojor och vid Bårajávrre en renvaktarstuga. Området tycks under årtusenden ha nyttjats av människan. Därom vittnar det stora antalet fornlämningar.
Innehåll:
Förhistoria
Kring Låvtakjávrásj finns många stalotomter och härdar . Stalotomterna har lägre botten än omgivningen, de är lämningar efter forntida bostäder. Kring dem är det gräshed med kruståtel, vårbrodd, styvstarr, klynnetåg, fjälltimotej och fjällgröe. Norr om sjön finns en gammal bengömma i en sprucken rauk. Där är mängder med kluvna märgben och renkäkar.
Landskapet
Guohpervágge är en av Sarekfjällens välformade u-dalar.
Vid Låvtak vidgar den sig till en slätt. Vid Låvdakjávrasj och längs Låvdakjåhkå breder ett vackert åslandskap ut sig med vindlande sandåsar.
Landskapet mellan Låvdak och Skuolla är säreget med ett stort antal raukar av grafitdolomit. De står upp c:a 2-3 meter över omgivningen och bildar ett märkligt skulpturalt landskap. I en av raukarna är det en djup lodrät spricka i vilken finns en stor bengömma med massor av kluvna renben och käkar. Även på marken och på toppen av stenen är stora lager av ben.
På rauken växer massor av mjölke gynnad av näringstillskottet.
På många ställen i området syns frostmarksformer, bl.a. stenringar.
Flora
Gullbräcka finns i stora bestånd längs kallkällbäckarna. Purpurbräcka, fjällglim växer på många ställen i området.
Dessa arter vill ha kalk i marken. Området uppvisar dock inte tecken på kalkrikedom av sådan mängd som vi hittar kring Virihávrre. Vanligaste vegetationen är mager snölegevegetation med dvärgvide och gräshed. Här på Atlantsidan av Sarekfjällen
är snödjupet ofta stort. På åskullarna växer kråkbär och lingon, växter som vill tina fram tidigt på försommaren.
I område finns en fjällrävlya med ett tiotal bohål i en låg kulle. Den syns som en lysande grön fläck i hed- och myrlandskapet. Lyan bebos bara under gnagarår, men årtionden av gödning har satt sina spår. Vegetationen är frodig med halmeterhög fjällgröe. På grytet växer även styvstarr, fjällskråp, fjällskära, fjällängssyra, fjällviol, rödblära, fjälltimotej, smörblomma och maskros.
Faunan
Söder om Bårajávrre finns en stor fjällrävlya som dock nyttjas bara under gnagarrika år. I området betar som regel mycket ren under sommaren. Av fåglar kan nämnas fjällvråk, korp, ljung-pipare, fjällpipare, ängspiplärka, stenskvätta och lappsparv. Fiskmås häckar i Låvdakjávrásj.
För vandraren
I Sarek finns inga bekvämligheter för fjällvandraren, inga stugor, broar eller spångar. Man är hänvisad till många vad över bäckar samt att bo i tält.
Rennäringen
Området är ett viktigt sommarland för renhjordarna i Sirkas sameby. Närmaste kalvmärkningsplats är vid Skuollavallda en halvmil norrut. Här sker kalvmärkning, ofta under en hel vecka i början av juli.