Aktse

Morgonen var en enda stor omfamning av humlesurr och nektardoft. Vallen kring Aktse hade de sista dagarna exploderat
i ljuvlighet med smörbollar, rödblära, midsommarblomster och stormhatt. Hussvalorna tjattrade kring husen där deras lerbon hängde på rad

Aktse är för vissa porten mot Sarek och Rapadalen. För andra är det ett välkommet stugläge längs Kungsleden, och kanske utgångspunkt för en extratur med lätt packning till Skierffes topp. Aktse är en innehållsrik plats. Här möts barrskog, björkskog och fjäll. Här möts urberg och fjällberggrund. I den ännu levande fjällgården Aktse möter vandraren också spåren av det gamla nybyggarlivet. Det var den rika översilningsmarken i den solvarma sydsluttningen tillsammans med Lájtávrre-deltats starr- och fräkenproduktion som gav förutsättningar för samer att slå sig ned som nybyggare på 1820-talet. Deltat är kanske landets mest imponerande och dessutom väl utforskat. Blomprakten på vallarna är enastående i början av juli

Innehåll:

Förhistoria

Vid en av dom större sjöarna i deltat i Rapadalen, sjön Sájvva, ligger ett fångstgropssystem med fyra fångstgropar.
Efter den branta backen upp mot Doaresoajve, norrut efter kungsleden delar sig stigen och till vänster går stigen upp mot Skierfe. Efter den stigen ligger tre förvaringsanläggningar. Anläggningarna ligger alldelens intill och norr om stigen. Öster om förvaringsanläggningarna och längs med kanten mot sluttningen ned mot Lájtávrre ligger ett antal härdar. På öarna i Lájtávrre ligger förvaringsanläggningar. I området finns även ett flertal offerplatser.

Historia

Att området kring Aktsegårdarna är ett kulturlandskap är lätt att upptäcka. Här anlades ett samiskt fjällnybygge 1820. Allsedan dess har markerna utnyttjas av familjen Läntha. Delar av den odlade vallen slås idag genom Naturskyddsföreningen som även är delägare i hemmanet. Sly och vide vandrar dock sakta men obönhörligt in från kanterna och tar över den hävdade marken. Här finns odlingsrösen och spår av stengärdsgårdar samt lador och bodar kring husen. Längs stigar som löper ut från gårdarna, t.ex. den mot Skierffes rasbrant och den gamla samiska offerplatsen, ser man ännu gamla hermelinfällor, kluvna stockar, som långsamt förmultnar.

Aktse är ett typiskt samiskt nybygge vid fjällkanten. Sjön gav fjällröding och skogarna och fjällen pälsverk och kött. Snarning av ripor och pälsdjursfångst med fällor och saxar gav varor för avsalu. Nybyggarna var också duktiga storviltjägare. På skidor och med hjälp av spjut eller gevär jagade man björn, varg, lo och järv. Även älgjakten har under 1900-talet haft stor betydelse. Basen för nybygget var dock jordbruket med kor, får, getter och häst. Sommartid gick kreaturen och betade i skogen. Vinterfodret slog man på deltat och på vallen kring huset.

Landskapet

Vid Aktse möter det östliga urberget fjällberggrunden i väster. Glinten, fjällkanten är tydlig i de tre bergen Skierffe, Nammásj och Tjahkkelij, granitklumpar i den mellersta skollberggrunden, som skjutits in över det underliggande urberget i öster. Nammásj och Tjahkkelij är friliggande skollrester, s.k. utliggare, omgivna av urbergsdalar.

Redan från turiststugan överst i vallen har man en makalös utsikt över Rapadalens u-formade dal, utmejslad av inlandsisar och glaciärer. Man ser också Lájtávrredeltat breda ut sig i dalbottnen. Tittar man uppåt fjällsluttningen ser man nästan horisontella ränder, som tolkas som israndrännor. Från Aktses vall syns även i Skierffes och Tjahkkelijs branter bra exempel på sluttningsprocesser som rasrännor, talus, lavinblocktungor och slamströmmar.

Flora

Den fina sedimentjorden och det stora antalet kallkälldråg som rinner fram i sluttningen ger upphov till en yppig vegetation på odlingsmarken. Första veckorna i juni står ängsfloran i sin allra vackraste prakt med smörbollar och smörblommor, rödblära, midsommarblomster, stormhatt, kvanne, ängssyra och lundstjärnblomma. På torrare delar kring Naturskyddsföreningens stuga hittar man lägre växter som fjällgentiana, lämmelstarr, ormrot, ängsskallra, åkerförgätmigej och vanlig låsbräken.
Vill man också få en bild av hur det landskap såg ut där människan började röja odlingsmark kan man göra en vandring från Aktse västerut, längs en liten stig mot rasbranten under Skierffe och den gamla offerplatsen. Den går genom en trolsk granurskog, där kallkällor porlar fram lite varstans och där tolta, strutbräken, ormrot och skavfräken växer i trädens skugga.

Faunan

AktsePå husen bygger hussvalorna sina lerbon. Hökugglan jagar sork på vallen och kan ibland ses sitta och spana på någon av telefonstolparna. Lövsångare, blåhake, svartvit flugsnappare och rödhake hörs sjunga från omgivande buskar och träd liksom taltrastar och rödvingetrastar. Var det inte för myggsvärmarna som tätnar in i juli så vore detta ett paradis på jorden även för människor. Ibland kommer älgarna fram och betar på vallen kring stugorna. Har man en bra kikare kan man också upptäcka älgarna i deltat ända från STF-stugans farstubro.

För vandraren

Till Aktse kommer de flesta genom att vandra Kungsleden norrifrån (från Saltoluokta via Sitojaure) eller söderifrån (från Kvikkjokk via Pårtestugan). Enklast kommer man till Aktse genom att åka bil förbi Seitevare kraftstation till Sitoälvsbron. Därifrån kan man på en cykelstig cykla, vandra eller beställa fyrhjulingsskjuts genom familjen Läntha i Aktse. Vid slutet av den 9 km långa cykelstigen kommer man fram till båtlänningen. Därifrån kan man vandra 7 km till Aktse eller utnyttja motorbåtstransport. Familjen Läntha kör turister på sjön Lájtávrre och knyter med båttransporterna ihop båtlänningen i sjöns östände med Kungsleden, Aktse och Rapadeltat vid Nammásj. Många kommer också till Aktse västerifrån efter en vandring genom Sarek. Hämtning med båt kan ordnas från Nammásj.

Bilder

Kommentarsfunktionen är stängd.