– Darreluoppal
När vi klättrat upp i sluttningen en bit ser vi så mycket mer. Vandrarna längs leden som just vadar över en liten bäck.
Älgkon med två kalvar som betar i Darreluoppals deltaland, jokkens vindlande serpentiner, korvsjöarna som visar gamla bäckfåror och framför allt, den saftiga grönskan av vide, starr och fräken. Kvällen innan var vi inneslutna i allt detta och klafsade fram i starr och vide. Det var omöjligt att få någon överblick över vattenlandet. Vår väg avbröts av ogenomträngliga videsnår och laguner som vi inte kunnat förutse. Men här, mitt i deltat kom vi alldeles inpå simsnäpporna som snurrade i vattensamlingarna, älglegorna i starren och den blommande Kung Karls spira
För vandraren från Kvikkjokk mot Stáloluokta består mer än halva sträckan av granskog och björkskog. Vid inträdet i Padjelanta nationalpark släpper även björken taget. Det gör att deltat vid Darreluoppal till skillnad från deltalandet i Lájtávrre och Kvikkjokk är trädfritt. Här är vi uppe i videregionen. Älgarna har alltså ännu mat och skydd att hämta. Deltalandet vid Darreluoppal är rikt på fågel, bl.a. smalnäbbad simsnäppa. Sjön är en fin rödingsjö där fiske är tillåtet om man har fiskekort.
Norr om Darreluoppal byter landskapet åter karaktär. Om man vandrar vidare mot Staloluokta tar man höjd och kommer in
på en berggrund där lättvittrade glimmerskiffrar och stråk av kalkmarmor dominerar. Här möter vi fjällsipphedar med alla de arter som hör till: nätvide, fjällglim, purpurbräcka, lapsk alpros, fjällspira, gullspira, fjällgentiana och gullbräcka
Innehåll:
Landskapet
Deltat vid Darreluoppal byggs upp av slam från två inströmmande bäckar, Vássjájåhkå som rinner alldeles förbi Tarreluoppalstugorna och Riggoajvejåhkå, som dessförinnan skurit ned sig i fjället i en mäktig gårsså med två praktfulla fall (=fin utflykt från Darreluoppalstugorna). Deltat är litet, men uppvisar tydligt ett deltalands olika strukturer. Bäckarna rinner i vackra meanderlopp (vindlingar). Vid sidan av dessa finns flera välutbildade korvsjöar. Korvsjöar är gamla stömfåror (meanderbågar) som avsnörts från bäcken när denna letat sig ett nytt lopp. Allt detta syns bäst från helikoptern om man flyger mellan Kvikkjokk och Stáloluokta, eller om man tar höjd på något av fjällen runtomkring.
Berggrunden kring Darreluoppal är kalkrik, det syns på vegetationen. I sluttningarna runtom finns stora flytjordsvalkar av fina jordarter.
Flora
Det som skiljer Darreluoppals delta från de lägre liggande deltaområdena är avsaknaden av fjällbjörk. Videsnåren är täta närmast kanalerna och övergår i norrlandsstarrkärr och flaskstarrlaguner på ökat avstånd från det strömmande vattnet. Längs bäckarna avlöser kabbeleka, Kung Karls spira och slåtterblomma varandras blomning under sommarens lopp. Om man vandrar upp i sluttningarna från deltat har man större chans att se både deltats alla former och de älgar som brukar uppehålla sig här. Det kan löna sig av andra skäl. Kalkrikt vatten sipprar fram och ger upphov till rika backkärr med bl.a. ängsnycklar, gullbräcka, fjällruta, björnbrodd, fjällnejlika, fjällskära och svartstarr.
Faunan
Darreluoppal är en känt bra fiskesjö med fin röding och ligger inom tillåtet fiskeområde med fiskekort. Fågellivet i deltat är rikt med gott om vadare. Smalnäbbade simsnäppor fångar småkryp i lagunerna och enkelbeckasiner, grönbenor, drillsnäppor och rödbenor står för vadarkören på försommaren tillsammans med blåhakens serenader och gulärlans enklare visa. Går man längs bäckarna eller lagunerna i deltat lyfter små krickor här och var, medan bergänder söker föda i sjön. Det här är också älgens marker, men det är förvånande hur väl en älgfamilj kan hålla sig gömd i videkärren. Om man inte vill nöja sig med att se färska legor och älgspår så får man klättra upp i sluttningarna och spana med kikare.
För vandraren
Padjelantaleden är lättgången med spångar över myrarna och broar över de större bäckarna. Vid Darreluoppal möter vandraren från Kvikkjokk den första stugan som inte tillhör Svenska Turistföreningen. Stugorna vid Darreluoppal och de övriga inom Padjelanta nationalpark drivs numera av Samebyarna i området. Stugorna är bekväma med gasolvärme och gasolspis. Utsikten från stugläget över deltalandet och de omgivande fjällen är mäktig. Darreluoppalstugorna har ett mer ombonat och skyddat läge än nästa stugläge vid Duottar, som ligger mycket mer alpint.
Från Darreluoppal kan man fortsätta Padjelantaleden. Andra alternativ är att göra avstickare mot det gamla silvergruvområdet vid Kedkevare eller mot Sareks sydligaste toppar. Man kan även vandra en gammal flyttväg mot nordväst, som går parallellt med Padjelantaleden. Den kan bitvis vara svår att se men löper fram genom en vacker dalgång.
