Pietsaure

– Bietsávrre

Det är en av de kvällar man inte vill vara utan. Midnattssolen blänker i Sluggas sluttning och får topparna att lysa rosa. Apmut-Erik syns långt ute på sjön där han tar upp nät, han står i båten. Det glänser om nylonnäten i nattljusen. I gölen framför mig snurrar en simsnäppa bredvid en smålomkull. Jag förstår att människor velat bo här under årtusenden. Marken kryllar av fornlämningar

Vid Bietsávrres östände finns ett gammalt samiskt viste som
ännu är bebott. Här finns kåtor och hus som tillhör medlemmar i Sirkas sameby. I vistet finns även en turistanläggning med övernattningsstugor och viss servering. Det här är gammal kulturmark och i omgivningen hittar man många härdar och förrådsgropar, gropar i stenig mark där kött kunde förvaras skyddat mot rovdjur.

Bietsávrre betyder ”tallsjön”, vilket kan verka förvånande.
Det är långt ned till tallskogen. Namnet, och även fynd i myrarna, visar att under den värmetid som var under stenåldern, gick skogsgränsen c:a 200 meter högre, och tallskog växte med säkerhet kring sjön. Nu är det björkskog och fjällhed runt sjön. Vegetationen är ganska varierande med kärrmarker, fjällhedar och Gierkavs sydbrant.

Innehåll:

Förhistoria

Bietsávvre är gammal kulturmark. Längs stigen från Saltoluokta passerar man ett system av renfångstgropar vid trädgränsen. Kring vistet finns många gamla härdar och förrådsgropar, gropar mellan stenblocken där man förr förvarade kött.

Historia

I vistet finns hela skalan av nya och gamla bostäder alltifrån hus till torvkåtor. Flera torvkåtor har under senare tid renoverats och återställts till det utseende de en gång hade.

Landskapet

Bietsávrre ligger i en djup u-dal, en gång formad av inlandsisen. Mäktigaste sidan av dalgången är den mot norr, mot fjället Gierkav. Vid Bietsávrre slutar den väldiga sandur som börjar nio kilometer upp i dalgången. Den är ett påtagligt vittnesbörd om att isälvar från den tillbakasmältande inlandsisen förde med sig ansenliga mängder sand. Så byggdes denna sandslätt, med ett nätverk av vattenfåror som idag är helt torra. Man har uppmätt djupet av lös jord till 100 m ovanpå berggrunden. Det är det högst uppmätta jorddjupet i Norrland. Sandurn övergår i sjön till ett delta.

Flora

Stigen mot Bietsávrre viker av från Kungsleden västerut.
Efter bara någon kilometer, passerar man en bäck och kommer så in i Stora Sjöfallets Nationalpark. Längs bäcken som kommer från Áhusjgårsså är vegetationen yppig med vilda röda vinbär, smörbollar och fjällviol.

Under den vidare vandringen möter man fjällhedens växter och fåglar. När man når krönet och börjar se ut mot sjön Bietsávrre kan man på sidorna om stigen se bra exempel på hur vegeta-
tionen fördelar sig på kullar och svackor, beroende på hur länge snötäcket ligger kvar inpå sommaren. Här finns alltifrån vindblottor med krypljung och fjällgröna till snölegemark med dvärgvide och mossljung.

På väg ner mot Bietsávrre går man på spångade myrar som är ganska artrika på växter med bl.a. björnbrodd, svarthö, Kung Karls spira, rosling, hjortron, kvanne, kabbeleka och smörboll.

Faunan

I videkärren och de små gölarna nära vistet är det ett myllrande fågelliv med smalnäbbade simsnäppor, grönbenor, blåhakar, gulärlor och sävsångare, en fågelart många nog sammanknippar med sydligare fågelsjöar. Här häckar även smålom och kricka. Fjällvråk, stenfalk och tornfalk jagar i omgivningen och lite varstans kan vandraren stöta upp dalripor.

För vandraren

Från Saltoluokta går en lättgången trevlig stig mot Bietsávrre. Den viker av från Kungsleden. Närmre Bietsávrre är stigen spångad över myrar. Båtskjuts kan ordnas på beställning till sjöns västände. Det är ett enkelt sätt att komma in i Sarek och högfjällsområdet. I Bietsávrre kan man hyra övernattningsstugor av det samiska turistföretaget, som också har viss matservering med bl.a. glödkakor och rökt röding. Bietsavrre ligger inom Stora Sjöfallets nationalpark, så särskilda regler gäller för besökare.

Rennäringen

Bietsávrre nyttjas som ett sommarviste inom Sirkas sameby.
En familj bor där hela sommaren och bedriver både turistisk verksamhet och renskötsel. I sjön fiskas det röding. Vid vistet
på andra sidan bäcken ligger en renhage som används vissa år för kalvmärkning sommartid.

Kommentarsfunktionen är stängd.