Tills för bara några år sedan ansåg man i allmänhet att istiden var slut för ungefär 9000 tusen år sedan (ca 7000 f. Kr.). Men enligt nya arkeologiska forsknings resultat från nyfunna boplatser i Norrbotten, i Arjeplogs kommun, har det visat sig att inlandsisen kan ha dragit sig tillbaka mer än tusen år tidigare, dvs. för ca 10 000 år sedan. Resultaten från dessa undersökningar visar att området var isfritt cirka tusen år tidigare än man tidigare trott och att landskapet förändrats påtagligt från tiden vid inlandsisens avsmältning och fram till i dag.
Utöver arkeologiska fynd kan tiden för inlandsisens avsmältning beräknas t.ex. genom räkning av årsvarv i sjösediment och 14C-dateringar av pollen i myrar.

Djurens, även människans, invandring och utbredning efter istiden beror på många olika faktorer. Några av de viktigare är klimat- och vegetationsutveckling, spridningshinder och landbryggor. Kräldjur och fiskar är känsligare för klimatförändringar än vad däggdjur är. Däggdjur kan kompensera ett kallt klimat med ökat födointag. Men däggdjur är styrda å sin sida av vegetationen, många arter är bundna vid en speciell typ av växt för föda och blir då indirekt styrda av klimatet eftersom klimatet styr vegetationsutvecklingen. Det är dock inte säkert att en viss typ av vegetation förekommer även om klimatet är lämpligt. Växternas invandring efter istiden var fördröjda i förhållande till klimatet och när forskare studerar klimatförändringar tittar man även på förekomsten av insekter, för att dessa kan ge bättre indikationer. Utöver klimatet styrs djurs, även människans, samt växters invandring och utbredning av bl.a. spridningshinder och landbryggor. Spridningshinder kan vara t.ex. fjäll eller större vatten som t.ex. Bottenviken. För vissa arter, som de flesta däggdjur, kan spridningshinder vara oöverstigliga medan fåglar knappt berörs. Under isavsmältningen kan alla smältvattenavlopp och ismassor ha utgjort spridningshinder. Dom första människorna kan ha kommit från alla omkringliggande områden. Men man kan med tiden (vid ca 2000 f.Kr) se mycket av östligt inflytande i materialet, antingen har kontakter och handel österut varit stark och/eller så kan människorna i grunden härstamma därifrån och vissa kulturspår behölls trots stora avstånd. Vi vet ingenting om vad dessa människor tillhörde för grupper, deras språk och kultur. Kolonisationen kan ha skett i omgångar, och från olika håll samtidigt eller under olika tider.

Källförteckning:

Baudou, E.1992. Norrlands forntid – ett historiskt perspektiv. Stockholm.

Bergman, I., & Olofsson, A. 2001. Kolonisationsprocesser efter inlandsisens avsmältning. Norrbotten 2001. Norrbottens museum. Luleå.

Lagerås, P. & Liljegren, R. 1993. Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige. Lund.