Fördjupning: Jakt- och fångsttid, Bronsålder

(1800 f.Kr – 500 f.Kr)

Klimatet blev allt sämre. För tre tusen år sedan förändrades landskapsbilden påtagligt, lövskogarna klarade inte det kalla klimatet men granen trivdes bättre och kom att växa allt längre söderut. I inlandet gynnades tallen av de återkommande skogsbränderna och vid år 0 växte gran bara på de för granen gynnsammaste markerna. Vid kusten blev granen mycket snabbt det dominerande trädslaget.

Det kalla klimatet och dess följder gynnade renen som nu ökade i utbredning och renen kom att bli allt viktigare för människorna. Människorna levde på stor- och småviltsjakt samt fiske precis som under föregående perioder. Men jakten kom allt mer att fokuseras på jakt av vildren. Det finns många fångstgropar kända från denna tid.

Det finns många boplatser som genom fynden kan dateras till denna tid. En boplats på Oarrenjárgga (Årrenjarka) vid sjön Sakkat (Saggat) på gränsen till Laponia och en boplats i Giedek (Keddek), numera överdämd, har daterats till denna tid.

En speciell stenknackningsteknik blir allt vanligare under denna period. Metoden kallas flathuggningsteknik och föremålen är främst spetsar av olika slag tex. flathuggna pilspetsar. På boplatserna finns ofta av tunna kvartsitavslag som är rester från tillverkningen. Denna typ av pilspets kan i inlandet finnas på boplatser ända fram till ca 300-talet.
En sådan pilspets av kvarts är funnen norr om Sårjåsjávrre, Badjelánnda (Padjelanta) även på Oarrenjárgga (Årrenjarka) och vid sjön Sakkats (Saggat) stränder har sådana pilspetsar hittats. Keramik magrad med asbests förekommer vid denna tid. Denna typ av keramik har påträffats främst i inlandet och den dateras till mellan ca 1 500 f.Kr. till ca 300 e.Kr.

Källförteckning:

Arkeologi i Norrbotten – en forskningsöversikt. Länsstyrelsen i Norrbotten. Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Norrbottensmuseum, Riksantikvarieämbetet, Silvermuseet. Luleå 1998.

Baudou, E.1992. Norrlands forntid – ett historiskt perspektiv. Stockholm.

Bergman, I. 1995. Från Döudden till Varghalsen. En studie av kontinuitet och förändring inom ett fångstsamhälle i övre Norrlands inland, 5 200 f.Kr. – 400 e.kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 7. Umeå.

Broadbent, N. 1982. Skelleftebygdens historia. Del 3. Den förhistoriska utvecklingen under 7000 år. Uppsala.

Engelmark, R. 1990. Efter isen kom skogen. Yxhugg ur Norrbottens rika skogshistoria. Sammanställd av Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län. Luleå.

Forsberg, L.1985. Site variability and settlement patterns. An Analysis of the Hunter-Gatherer Settlement in the Lule River Valley, 1500 B.C- B.C./A.D. Archaeology and Environment 5. Umeå.

Kommentarsfunktionen är stängd.