Det är skillnad på pil- och spjutspetsar. Det är typ av båge, spetsarnas och skaftens längd som avgör om spetsen används till pilspets eller spjutspets, om spetsen är alltför tung blir den svår att använda som pilspets. Spetsar kan se ut på många olika sätt. De kan vara slagna eller slipade och i varierande material och senare tider användes spetsar av järn. Pilarna var även gjorda i ben, horn och trä, men dessa har ofta inte bevarats till i dag. De kan vara tunna, tjocka, långa eller kortare med tånge, mothakar eller helt utan. Slipade spetsar är ofta av skiffer eller kvartsit. Slagna spetsar är tillverkade i kvarts eller kvartsit. Under äldre stenålder tillverkades ofta pilspetsarna av ett avslag där spetsen har bearbetats med mindre slag s.k. retuscher. Under senare perioder blir slipade och flathuggna spetsar vanligare.

Under en period av drygt 1000 år, från omkring 500 f.Kr. och fram till 1000 talet e.Kr. övergick människorna till att bruka metall. Undersökta boplatser i Jokkmokk och i Gällivare visar att pilspetsar av järn är vanliga fynd från yngre järnålder och meddeltid.

I de historiska källorna omskrivs samernas skicklighet med pil och båge. Bågarna som beskrivs var sammansatta av två skenor av olika slags trä, vanligen björk och fur, limmade med lim tillverkat av abborrskinn och ihopsurrade med remsor av näver.

Även spetsar och pilspetsar av järn kan se ut på många olika sätt. Det är två typer av pilspetsar som främst finns i samiskt område. De är de med vinklat trekantigt blad och flat mitt ås, daterade från ca 1000-12000 e.Kr., samt de med kluven, konkav eller tvär egg, daterade från 600 e.Kr. och fram till historisk tid. Den senare typen har använts för jakt på större vilt och tycks ha haft ett speciellt syfte, att skära av ådror eller senor på djuren.

Källförteckning:

Bergman, I. 1995 Från Döudden till Varghalsen. En studie av kontinuitet och förändring inom ett fångstsamhälle i övre Norrlands inland, 5 200 f.Kr. – 400 e.kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 7. Umeå.

Mulk, I-M. 1994 Sirkas -ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f. – 1600 e. Kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 6.

Wegraeus, E. 1973. Pilspetsar under vikingatid. Tor 15, 1972-3:191-208.

Zachrisson, I. 1997 Möten i Gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Red., Inger Zachrisson. Monographs 4. Statens historiska museum, Stockholm.